Cayan

"Hon är så vacker.
Men hon vet inte om det.
Hon går med ett ljus runt om sig.
Ett ljus snarlikt det ljus änglar föds i.
Likt en gryning...en annalkande början.
Hon hör inte hemma hos oss dödliga.
Men hennes prövning är här hos oss.
Jag har sett hennes nakna skuldror.
Så graciösa...så sköna.
Och man kan ana vart hennes vingar kommer sitta.
Hon är så vacker.
Men hon vet inte om det."

Du gör mig varm ända in i själen.
Tack.
För de vackra ord du viskar i mitt öra.
Tack.
För att du har fått mig att tro på kärleken igen.