Parkliv

Jag tycker om att sitta i parken.
Och dricka standardmjölk ur paketet.

Tycker om att promenera i långsam takt.
Och låtsas att jag har en hund.

Jag tycker om de få vänner jag har.
O
ch jag tycker om att vara ensam.
 
Jag tycker om blommor och enkelhet.
Jag tycker om omtänksamma presenter
Och ordet medkänsla och dess innebörd.

Jag tycker om att kunna skrika.
Men jag önskar att jag kunde vara tyst.
 
När jag är tyst tror folk att jag är ledsen.
Och vanligtvis är jag det också. 

Ibland när jag går på stan efter löning.
Och trängs med fjortisar, pensionärer, lattedrickande it-kvinnor, och arbetare.

Så känner jag för att klättra upp på statyn Europa och skrika ut saker
För att jag har något att säg.

Vill du inte dela skulden och det dåliga samvetet?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0