Vem vet.
Dom band som binder mig här, ska jag långsamt lösa upp.
Då jag vet att jag gjort allt jag kan, ger jag mig rätten att ge upp.
Det blir aldrig bättre. Jag vill alltid närmre...
Längtans trådar som snärjer oss som vill mer.
Bunden till händer, fötterna bundna. Tyngda faller vi ner.
Och jag vill aldrig vara nåt tungt för dig. Som hindrar dig från att resa dig upp.
Då jag vet att jag gjort allt jag kan, ger jag mig rätten att ge upp.
Det blir aldrig bättre. Jag vill alltid närmre...
Längtans trådar som snärjer oss som vill mer.
Bunden till händer, fötterna bundna. Tyngda faller vi ner.
Och jag vill aldrig vara nåt tungt för dig. Som hindrar dig från att resa dig upp.
Kommentarer
Trackback