Ur Tiden.
Nu har lilla godtrogna, naiva, blonda Caroline kommit till insikt.
I början kändes det som en kniv i bröstet.
Vred mig i plågor.
Grät mig till sömns varje natt.
Nu kittlar det mest.
Och kliar.
Så som det gör när sår läker.
Tick Tack Tiden.
Tack.
Kommentarer
Trackback
